Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället för alla personer, även personer med funktionsnedsättningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgränsat geografiskt område i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrån den grekiska checklistan för bedömning av tillgängligheten i publika lokaler innehållande bedömningsområdena: gångväg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmänna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Studiens syfte var att beskriva äldre personers erfarenhet av att använda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun. För att få syftet besvarat har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna var 65 år och äldre och använde sig av rollator. Studiens resultat resulterade i tre kategorier: ? Äldres syn på samhället, Användbarheten i publika lokaler och Känslan av delaktighet i samhället ?.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur en akustisk mätning går till. Mätningarnas resultat används för att se om lokalen uppfyller de krav som ställs på de olika parametrarna för lokalens ändamål. Parametrarna är efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sådan mätning krävs både teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi läste i en hel del litteratur om ämnet akustik och hur man genomför en akustisk mätning. Vi gjorde ett antal mätningar i olika lokaler på skolan, lokalerna som vi valde att mäta i var konsertsalen och studion.

Titel: Sorptionsteknik ? Kylteknik. ? En studie i kylteknik i kommersiella lokaler Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka och utreda om sorptiv kyla är ett ekonomiskt bättre alternativ än fjärrkyla och kylmaskiner i kommersiella lokaler. Metod: Arbetet bygger till största delen på en fallstudie. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. Datainsamlingen har bestått av både primär och sekundärdata. Informella samtal har förts med tillverkare av olika kylsystem och med driftpersonal som har hand om driften i byggnaden i fallstudien. Slutsats: Sorptiv kyla är en lönsam, miljövänlig och energieffektiv investering som ger mervärde för både hyresgäster och fastighetsägare.

Detta examensarbete skrivs på uppdrag av Härnösand kommun, som vill ha ett underlag för vart kommunen kan exploatera sin mark ytterligare. Härnösands kommun ligger i södra Ångermanland och här utgör Bottenhavet kommungräns åt öster.En bottenfaunainventering har utförts på 25 lokaler efter kommunens kust, metoden för inventeringen har varit SS-EN 28565 ?Vattenundersökningar - Utformning och användning av kvantitativ provtagningsutrustning för bottenfauna på grunda hårdbottnar i sötvatten? (ISO 8265:1988). De infångade djuren har artbestämts, räknats och jämförts mot AAB index och Shannons diversitets index. Resultatet har visat att somliga lokaler har både ett högt art- och individantal medan andra lokaler, både har ont om individer och arter.

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet används dock i en ganska liten omfattning på marknaden. För att öka lokalernas användning finns det därför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden värderar.Utredningen syftar till att få fram vad kunden värderar då han eller hon hyr och/eller använder en temporär lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att få fram värderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som använder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt är kontor, skola och förskola..

Valet att hyra eller äga lokaler för att tillfredställa sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svåraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har inställningen tidigare varit att de ska äga de lokaler där de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle användas som tillfälliga lösningar. På senare år har dock inställningen ändrats och inhyrning har börjat användas som ett permanent sätt att tillfredsställa sitt lokalbehov. Antalet tillfällen där den offentliga sektorn sålt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. Många menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur långt det går att justera ner ett reverbs efterklangstid på en efterinspelad dialog som är synkroniserad till en förinspelad scen i fyra olika lokaler med olika storlekar och akustiska egenskaper. Målet är att korta ner reverbets efterklangstid så mycket det går för att få maximal taltydlighet i scenen men ändå behålla rumskänslan. Studien visar att det gick att sänka efterklangstiden på reverbet i jämförelse med den riktiga uppmätta efterklangen drastiskt utan att förlora rumskänslan, i vissa fall upp mot 100 ms till 500 ms beroende på lokalens storlek. I studien undersöks även var gränsen ligger för, för lång efterklangstid för reverbet på dialogerna i de olika lokalerna respektive för kort efterklangstid. Resultatet visar även här att större lokaler är mindre känsliga för att justera klangtiden längre resp.

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet används dock i en ganska liten omfattning på marknaden. För att öka lokalernas användning finns det därför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden värderar.Utredningen syftar till att få fram vad kunden värderar då han eller hon hyr och/eller använder en temporär lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att få fram värderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som använder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt är kontor, skola och förskola..

Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal fritidshem. Det vi såg var att fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.